Frågor och Svar
Här sammanställer vi frågor och svar rörande förhandling och hur Treparten ställer sig till dessa.
Vägledning för dig som förhandlare
Genom att samla frågor och svar som har skickats in till Trepartens operativa arbetsgrupp vill vi skapa en fakta bank som skall underlätta för dig som förhandlare i din vardag.
När ska yrkande respektive motbud lämnas?
Varken ”Rekommendation om de årliga förhandlingarna” eller den gemensamma vägledningen besvarar frågan när yrkande och motbud ska lämnas. OA erinrar om nationella trepartens gemensamma rekommendation om att det ska gå högst 90 dgr från framställan till avslut, varför tidsplan för möten enligt ovan bör ta hänsyn till det. Enligt hyresförhandlingslagen ska förhandlingsskyldig part avlägga ett motiverat förslag till lösning vid förhandlingssammanträdet.
Ska yrkande lämnas efter steg ett eller efter all tre stegen?
Yrkande respektive motbud ska lämnas som resultat av en sammanvägning av alla tre leden i modellen.
Bör elkostnaden dras av?
Hushållselen är redan avdragen i trepartens vägledning (steg 1) vad avser viktning mellan de olika taxeslagen inbördes. Hushållselen har då beräknats till 69,7 % av totala elkostnaden enligt Nils Holgersson-rapportens fördelning av elförbrukningen. Vid användandet av kommunvisa Nils Holgersson-siffror bör en sådan korrigering också göras. I övrigt bör ingen ytterligare korrigering göras för att hushållsel inte ingår i hyrorna.
Hyresgästföreningen beräknar förvaltningskostnad på annat sätt. Med deras sätt att räkna kommer bolaget att få mindre och mindre i hyreshöjning i takt med att vi är tvungna att minska på underhållet för att balansera våra alltför låga intäktsökningar – och det är ju varken logiskt eller hållbart. Vi vill ha ett förtydligande kring detta, se nedan.
Förvaltningskostnaderna har enligt FFI index haft en genomsnittlig utveckling över de tre senaste åren på 6,6 %. När det gäller förvaltningskostnaderna har Hyresgästföreningen en egen modell för att beräkna dessa. Hyresgästföreningens modell bygger på att uppgifterna som ligger till grund för beräkningen av förvaltningskostnaderna hämtas ur bolagets årsredovisningar för aktuella kostnadsslag. Detta sätt att räkna innebär att ju mer bolaget pressas i hyresförhandlingen och därigenom får sänka sina underhållskostnader ju lägre blir kostnadsökningarna enligt denna modell. Bolaget accepterar inte modellen utan vidhåller att de neddragningar som gör av underhållsbudgeten är en anpassning till att intäkterna ökat betydligt mindre än kostnaderna och därmed bör istället den faktiska kostnadsökningen inom området användas i beräkningen. För att komma framåt i diskussionen har bolaget ändå valt att i beräkningen för lokal anpassning använda Hyresgästföreningens sätt att räkna. Inför framtida förhandlingar vill bolaget att beräkningen av förvaltningskostnader diskuteras och tydliggörs inom treparten.” Svar: Syftet med trepartens vägledning är att i sammanvägningsmodellens första led göra en bedömning av den allmänna kostnadsutvecklingen. I modellens steg 2 under lokala förutsättningar kan parterna överenskomma om att väga in ortsspecifika eller företagsspecifika förutsättningar som har relevans för bedömningen av hyresjusteringsbehovet. Det bör ligga i båda parters intresse att detta görs på sätt och i former som kan tillämpas varaktigt och som säkerställer hållbara förutsättningar för underhåll och förvaltning, inte bara i den innevarande förhandlingen utan även i kommande års förhandlingar.
Ska försäljning av fastigheter räknas som intäkter i driftnettot?
I modellens andra steg kan part presentera argument som parten anser ska tillmätas betydelse när det gäller bostadsföretagets/-ens möjligheter att hantera den allmänna kostnadsutveckling som indikerats genom modellens steg 1. Det som tillmäts betydelse i steg 2 ska dock vara sådant som oaktat enstaka års extremposter, har betydelse för företagets möjligheter att hantera kostnadsökningar i den löpande drifts- och förvaltningsekonomin och de resonemang som parterna för in där bör kunna generaliseras och tillämpas likvärdigt även i kommande års förhandlingar. Av det följer att enstaka års extremposter inte bör tillmätas betydelse.
När det saknas uppgifter i NH-rapporten, hur ska man hantera det?
I första hand ska NH-rapporten användas, om uppgifter saknas eller är uppenbart felaktiga bör man utgå ifrån ett kommunicerat beslut om taxe/prisändringar på orten. I tredje hand får de lokala parterna försöka hitta andra data att använda i stället. Viktigt är då att parterna söker enighet vilka data som på ett rättvist sätt speglar taxeutvecklingen på orten.
Total kostnadsutveckling på orten enligt NH eller ska NH-rapporten brytas ner?
Då taxeutvecklingen ger samma påverkan utifrån siffrorna i NH-undersökningen oaktat om taxorna hanteras som en kostnadspost eller delas upp på respektive delpost torde båda alternativen vara ok att använda.
Ska man ta med framtida prognoser i förhandlingen om den årliga förhandlingen?
Trepartens överenskommelse innebär att det finns möjlighet att komma överens om att avvika från den metod som anges i vägledningen. Att väga in framtida prognoser avviker från vägledningens föreslagna metod, den s.k. trepartsmodellen, men det är möjligt om båda parter är överens om det.
Får en part använda en egen version av taxeutvecklingen och inte NH-rapporten?
Förfarandet är inte i enlighet med trepartens vägledning, den s.k. trepartsmodellen. Enligt den överenskommelse som modellen baseras på, är det dock fritt fram för parterna att basera förhandlingarna på andra grunder än de som tas upp i modellen om bägge parter är överens om det.
En part anser att kostnadsutvecklingen ska viktas som andel av hyresintäkterna. Det måste nog klargöras av treparten hur vi som förhandlare ska förhålla oss.
Trepartsmodellen anger en metod för hur förhandlingarna bör bedrivas. Det innebär att utvecklingen av fastighetsrelevanta kostnader (taxor och avgifter, förvaltning och underhåll samt kapitalkostnader) ska beräknas i ett första steg. Utgångspunkten är här de genomsnitt som presenterats av trepartens chefekonomer. Modellen säger dock inget om hur dessa kostnadsposter ska viktas i förhållande till varandra. Detta är en fråga som de lokala parterna ska förhandla om. Exempelvis kan parterna utgå från viktningen av delindex bakom FFI, viktning baserad på kända data kring kostnadssammansättningen inom hyresmarknaden på orten, i regionen eller nationellt. Det är viktigt att parterna etablerar ett förhållningssätt som inte leder till långsiktigt ohållbara resultat, exempelvis som att kostnader växer snabbare än intäkterna.
Ställ din fråga
Ställ din fråga
Hittade du inte svaret på din fråga? Fyll gärna i formuläret och skicka in din fråga till oss. Vi publicerar svaret inom kort här på sidan.
Ställ din fråga här